En sorgens dag!!!

Idag har man då varit på begravningen för min morbror Ragnar Ingelsten. Det var en vacker ceremoni, enkel, men ändå så praktfull. Kistan var i vackert ljust trä med ett vitt blomster arrangemang och tre ljus på locket.

Som handblomma hade jag valt ut en vackert vit gerbera med ett svart öga samt en grön kvist till. Denna blomma gick igen i arrangemanget vi hade. Det var vita blommor med några blåaktiga blommor i för att bli lite annorlunda.


Det var faktiskt riktigt många som kom och tog sitt farväl av Ragnar och det var faktiskt skönt att se, att veta att så många brydde sig om honom och hans familj.

Men så här kommer jag alltid att minnas Ragnar som en glad person vid hans älskade Fåfängan med sin hustru Ruth bredvid sig. Här ute i skogen var hans rätta plats ibland blommor och blader i den vackra trädgården och hans vackra hem. Här har man haft många fina stunder tillsammans med dem båda och många långa samtal med Ragnar medans hans hustru och min mamma talats vid som syskon sig gör.

Så jag tar nu farväl av dig Ragnar en levnadsglad person med många underbara berättelser om hur livet var förr jag kommer att sakna dig och dessa berättelser.
Vila i frid vi ses en dag i din nya trädgård bland blommor och blader.

En sorgens dag!!!

Idag har man då varit på begravningen för min morbror Ragnar Ingelsten. Det var en vacker ceremoni, enkel, men ändå så praktfull. Kistan var i vackert ljust trä med ett vitt blomster arrangemang och tre ljus på locket.

Som handblomma hade jag valt ut en vackert vitgerbera med ett svart öga samt en grön kvist till. Denna blomma gick igen i arrangemanget vi hade. Det var vita blommer med några blåaktiga blommor i för att bli lite annorlunda.

Det var faktiskt riktigt många som kom och tog sitt farväl av Ragnar och det var faktiskt skönt att se, att veta att så många brydde sig om honom och hans familj.

Men så här kommer jag alltid att minnas Ragnar som en glad person vid hans älskade Fåfängan med sin hustru Ruth bredvid sig. Här ute i skogen var hans rätta plats ibland blommor och blader i den vackra trädgården och hans vackra hem. Här har man haft många fina stunder tillsammans med dem båda och många långa samtal med Ragnar medans hans hustru och min mamma talats vid som syskon sig gör.

Så jag tar nu farväl av dig Ragnar en levnadsglad person med många underbara berättelser om hur livet var förr jag kommer att sakna dig och dessa berättelser.
Vila i frid vi ses en dag i din nya trädgård bland blommor och blader.

Jisses vad tiden går fort.....

Hjälp vad fort tiden går jag har inte skrivit något sedan november förra året och nu är snart januari 2011 slut helt otroligt. Jaha julen flöt på som den skulle, storebrosan och hans familj var nere och firade julen med oss. Lillebror och hans familj kom och åtjulamiddag med oss för vidare färd till Addes mormor för att fira jul. Det blev många roliga klappar att öppna jag fick precis vad jag ville ha och behövde. Kläder. De bästa var nog jultrosorna med fräcka texter på av storebrosan de är tuffa. Men jag älskade allt jag fick. som grädden på moset fick jag även en Bowie mugg av min storebror...go Bowie:)

Nyårsafton ja den firade vi tillsammans med den exotiska föreningen. Jag var en i matgruppen så jag hade lagat mat till festen jag lagade kalkon m.m andra lagade kycling, fisk m.m. Mycket mat alltså...mmmmm. Natten avslutades med att man stod och glodde på fyrverkerierna som smälldes av här och var trots förbudet;) Folk bryr sig inte om dem vid sådana tillfällen men ingen tänker på alla de stackars djur som de skrämmer även fast det är vackert att titta på med alla färger. Men sådant förstår inta alla de stackars rädda djuren...

Jaha vad har då hänt nu i januari då? Jo vi har fått nya grannar bredvid oss äntligen, ett tag verkade det som om lägenheten skulle få stå tom i evigheter. Men nu är där liv och rörelsse med en ung barnfamilj med en liten bäbis...woääääääää.
Vad har mera hänt då jo jag har faktiskt hunnit åka skidor i spåret ett par ggr innan snön nu mer eller mindre försvunnit:(
Har dessutom haft ett litet vikariat på ett dagis här i stan vilket har varit enormt kul. Vad jag har saknat att arbeta med barn. Jag trivs på förskolan som det heter (nu behöver inte min lillebror på peka mitt fel utan jag rättade det själv) ;)
Dessutom denna helgen som gått (22-23/1-2011) har jag blivit sertifierad MiFiesta instruktör. Det var två intensiva dagar i Nässjö med dans, teori, trevliga kurskamrater och en helt fantastisk Lärare. Hon är grundaren till detta koncept och hon har verkligen satt ihop en grej som passar alla stor eller liten det spelar ingen som helst roll. Kom som du är, var dig själv och bara ha roligt i dansen. Även om man inte hänger med så gör det inget för det skall vara som en fest helt enkelt.

Vill ni ha en visning av vad det innerbär så kan ni kontakta mig direkt eller vuxenstudieförbundet i Värnamo så kan vi orda en provning.

Ha det gutt alla glada:)

November...snart är julen här....

November är verkligen här den sista höstmånaden på året, men längtar jag till julen i år nja inte direkt. Visst kan julsakerna i butikerna få mig på bättre tankar en stund men sedan är det inte mera, känns sjukt jag som alltid älskat julen. December månad har för mig alltid varit den bästa månaden på året med födelsedag, lucia, julafton och nyår men i år känns allt blaha...
Vad är det då som får mig att känna så här då? Jo det är allhäxjakt på familjen från myndigheterna runt omkring. Skolan gnäller på min son för den han är på alla vis och då sätter myndigheterna igång med häxjakt direkt. Han får inte klä sig i det han trivs med, inte ha vilket utseende han känner sig bekväm i m.m. Hur kan lärare klaga rakt ut på barn som är annorlunda, att barn gör det är en sak men vuxna de borde veta bättre. Allt leder i alla fall till att vi måste springa på en massa möten med skola, sjukvård, psyk, socialen, familjebehandlare m.fl. Detta har nu resulterat i att jag kanske inte får gå kvar på linjen i Växjö. Dessa möten har resulterat i att jag inte kunnat vara med vid alla gruppträffar som varit och det godtags inte. Har dessutom försökt säga till instanserna att jag måste vara med men godtar de detta nej då. Enligt dem så skall alla som har barn spendera varje vaken sekund med barnen, engarera sig i deras fritid, sysselsätta dem m.m. När man sedan lyckats få dem i säng ska man göra allt det andra som behövs göras i ett hem. Men sömn då ska man inte ha det, men hur ska man då orka med arbete, skola eller vad för sysselsättning man än har. Nej det existerar inte i alla fall inte enligt soc och fam.behandlare. Så inte nog med att man kämpat hela sin sons liv mot mobbning på förskola och skola man ska behöva strida mot andra instanser också. Mobbningen är enligt skolan hans fel inte mobbarna dem är det synd om. Men om det nu är så synd om dem koppla in socialen och familjebehandlarna på dem då. Här kommer min son hem i stort sett dagligdags med blåmärken på armar och ben efter slag i skolan. Han vill inte gå till skolan han har varit utsatt hela sitt liv så är det undra på om han hatar skolan, nej jag anser inte det. Mobbningen har gjort skolan till ett helvete och det visar han genom att inte bry sig om skolan, han vill inte dit inte göra läxor för han oroar sig för stryk. Men det är som sagt inte mobbarna och deras föräldrar som utreds utan vi hans mamma och pappa det är oss det är fel på vi som kämpar för honom hela tiden. Speciellt om man är mamma får man skit allt är en mammas fel enligt dem. Så som sagt i år känns inget okej på någon front är inte speciellt glad fast jag försöker hålla skenet uppe utåt så att ingen ska fråga något om hur mår du, hur går det. Känns bara som att folk frågar för att de känner sig manade inte för att de ärligt bryr sig om. Är ärligt talat trött på allt vet inte om jag orkar mera snart. Den mur jag byggde upp när jag själv blev mobbad hade jag äntligen börjat plocka ner under åren men nu känns det som jag måste bygga upp den igen, bli hård och känslokall igen. Tycker synd om dem i min närhet som kommer bli utestängda från mina känslor igen. I hate the world and all that lives in it right now.....:( snyft...

Höstmörkret har sänkt sig....

Ja då har hösten kommit på allvar, mörkt på morgonen när man går upp, mörkt tidigt på eftermiddagen med. Löven är i alla regnbågens färger, frosten nyper i kinderna vissa morgnar. Fåglarna kvittrar och äter solrosfrön ur automaterna på altanen. Hösten är underbar med alla sina färger, röda, gula, bruna, oranga, gröna vackert när solen lyser på dem också.

Från och med idag är det 70 dagar kvar tills julafton det är helt otroligt hur fort tiden går snart har jag gått ett halvår på Linnéuniversitetet i Växjö. Det är en intressant kurs att gå och vi är en stor klass. När alla är samlade räcker inte bänkarna till i salarna utan vi får bära in extra, vi är stax över 50 personer i blandade åldrar. Vi har gått in på vår första gruppuppgifter nu och det är inte lite det och vilka böcker vi måste köpa till. Sociallagarna är på 800 sidor och kostar ca 600:- på det billigaste stället. Sedan är det ca tre böcker till för tillfället då alltså inte lite pengar inte....Puh....

Just nu har jag nedräkning inför årets julmässa i Åminne på lördag (16/10) och nästa lördag då vi ska få lära oss linedance. Sedan är det ju dax för Halloween firande en av mina favoriter då till och med maken klär ut sig då:)Får se om Harrys kommer ha något i år eller inte jag hoppas det i alla fall. Vill ut och svänga de "lurviga".
En annan sak som lockar är julbordet med dans till Boppers i Gisleparken i år, det skulle vara kul att åka dit. Funderar allvarligt på det....

Önskar alla glada en trevlig höst...buuuuuuuuhuuuuhuhuhu.....

Då var man tebaks igen!!!

Jippiiii! Nu var man tillbaka igen med en nyinköpt dator, vad härligt det känns efter att ha varit utan en i ca en månad. Vad handikappad man känner sig utan sin dator egentligen det är så man ibland önskar att den aldrig uppfunnits. Nu undrar säkert alla vad menar hon? Jo tänk vad mycket mera tid man hade då, hur glad man blev när man fick ett brev på posten och vad mycket mera man gjorde med andra. Allt detta har ändrats p.g.a datorn. Visst finns det fördelar med datorn, snabbhet är en men charmen med ett handskrivet brev där man ser att personen tagit tid på sig att skriva "snyggt" är borta. Ser fram emot ett handskrivet brev någon gång för det är alltid roligt att få ett på hederligt gammalt sätt i kuvert.

Så är snart september månad slut vad tiden går fort. Första höstmånaden bara flyger förbi med blåst, regn, mörkare kvällar och kallare luft:)
Jag blev så lycklig när jg kom in på City Gross igår och såg att de nu börjar plocka fram julsakerna igen. Där stod små tomtar uppe inte många ännu men några stycken. Vad glad jag blev:)
Men först ska det vara Halloween så jag kan få spöka ut mig och dansa utklädd på Harrys, har bara ett problem har inte riktigt kommit underfund med vad jag ska vara. Jag måste göra det fort nu för snart är det dax och då vill man ju ha en dräkt klar.

Har dessutom bestämt mig för att åtminstonde en ggr under höst/vintern åka till Växjö Folkets park och dansa till banden där och uppleva gamla minnen igen. Det var en rolig tid vi hade där då vi åkte och dansade på lördags kvällarna. Det var jag, mamma, pappa, Våge, Marie .A, Stig, Ann, Magnus (brosan), Maud, Marco, Kjell, Peter. Sen efterhand ökade gruppen ut sig av dansare och många av dem träffade vi ju i Växjö andra tog vi med oss. Vi hade skoj jag minns att jag var inte fyllda 15 första ggr men kul hade jag. Dansa är roligt det kan andra säga vad de vill om men det är det.

Vi har nu i denna månad i Sverige dessutom röstat i valet för att se vilka som ska bestämma de fyra åren frammåt. Det blev Alliansen suck....hoppas de gör ett bättre arbete denna ggr än förra. Men det verkar ju inte så om man läser i tidningarna på vissa fall men de kanske kan överraska. Jag röstade inte på dem och jag röstade inte på SD. Mitt parti blev rött, vitt, blankt. Tycker inte man fått veta så mycket under kampanjen. Det mesta som sägs är bara valfläsk från alla håll för att vinna röster för att i slutändan ändå inte bli något av det hela. Det bara lovas och lovas hela tiden.

Sedan detta gnällande om att vi svenskar skall vara toleranta och acceptera andra för vad de står för eftersom deras åsikt är deras egen, bullshit säger jag om det. Ta det här med SD t.ex är inte folket väldigt hatiska mot dem överallt, JO det är dom. Det ser man på facebook, i tidningar m.m. Anser då att vi är inte toleranta mot andra oavsett övertygelse eller tro och kritik från dem som skriver om tolerans emot andra finns det verkligen. Tycker de som skriver om tolerans, förståelse, acceptans mot alla ska sluta med det för de är INTE toleranta gentemot alla.
Man ska låta var och en få lägga sin röst på vad de själva känner för utan att andra ska klaga på dem. vad vet alla ni som klagar om dessa personer egentligen då??? Ingenting!!!

Nej nog med gnäll nu skolan går i sakta mak med mycket psykologi och en tenta som är påväg med stora kliv. Ska bli intressant att tenta på universitet, se hur det är. Skolan är i alla fall stor, mycket folk överallt i alla hörn, vart man än går. Intressant och se alla dessa olika kulturer samsas under samma tak allihopa utan att ryka ihop om små eller stora saker.
Krille har börjat sjuan i höst där går tiden verkligen fort han har börjat få hår lite här och var, finna i ansiktet eller pletor kanske man skulle säga om dem. Han börjar bli stor min snart 13 årige son.

Ha det gutt alla i höstmörkret till vi hörs nästa gång....live long and prosper.

Redan augusti....

Jaha ja då var det nu då början på augusti sista sommar månaden och den är fotfarande skön och härlig. Man kan knappast fatta hur fort juli susade förbi men det gjorde den. Min lillebror och hans dotter var här nere från Luleå hela juli och det var både kul, härligt och skönt att ha dem hemma igen efter ett års frånvaro. Tösen har vuxit så mycket sedan sist vilket är förståeligt men det gör ju bara att saknaden känns ännu större när de åkte hem igen. De bor så långt borta men jag funderar allvarligt att dra dit upp i dec/januari för att vara med på brosans examen men jag måste kolla med skolan först vad de säger. Det ska dessutom bli skoj att se om de får en eller två små bäbisar i januari månad och om det finns någon pojke där inne i Paulas mage. Lilla Saria ska alltså bli storasyster kul...

Vad ombytliga barn är egentligen ena stunden är det den saken som gäller för att i nästa vara en annan. Min son är extrem. Jag är i behov av en cykel som kan ta sig fram överallt då jag älskar att cykla i skog och mark och detta trivs inte en city bike med som jag har. Min gubbe lämnade in en cykel ssom bara stått och skräpat nere på våran gård till polisen så att den inte skulle bli slaktad på delar. När detta görs kan ägaren komma och fråga efter den om inte så får inlämnaren ta hand om cykeln vilket vi fick göra. Det är en blå tjugoen växlad, dämpad mountain bike. Det var meningen att jag skulle ha den men den tog Krille och la beslag på illa kvickt. Då fann gubben en fin cykel på erikshjälpen i stan som han skaffade till mig det är en Meridia Dakar 670 en tjugofyra växlad cykel jättefin och skön att cykla på. Det går som ett jehu när jag trampar fram på den fort som attan. Men när vi togen cykeltur idag (5/8-2010) så blev grabben alldeles galen över min cykel han skulle bara ha den den andra dög inte längre trots att hans är fulldämpad och min inte alls och han som alltid velat ha en fulldämpad cykel. Jaha det var bara att låta honom ta cykeln då så var det med den hojen. Jag gillade den mina färger röd/svart var den med, men jag får fortsätta trampa min gammla cykel trots att växlarna kärvat i sommar och en av tre rök sönder på den men den har trots allt varit min trotjänare i tretton år. Den har fått stå ut med det mesta i cykelväg och inte cykelväg över stock och sten i skogen. Undrar om jag någonsin kommer att få ha en cykel i fred som jag gillar.... :(

Annars går skolan på distans sin gilla gång snart inne på sista veckan av naturkunskapen och religionen. Varit kul läsa på distans skulle vilja göra det igen. Men nu i augusti väntar Linné universitetet i Växjö på mig där jag ska läsa till behandlingsassistent för ungdomar och vuxna med missbruksproblem kan nog bli en utmaning det...Hej svejs i lingonskogen alla glada...